Idag är det två år sen Marko valde att avsluta sitt liv....
För två år sen var det måndag påskveckan,det var en tidig påsk 2010!
På onsdagen före skärtorsdagen,hade jag bestämt träff med mina flickor,vi skulle träffas och påskhandla ihop i Köping efter jobbet!Efteråt följde flickorna med mig hem,vi lagade mat och åt en sen middag,klockan var ca kvart över åtta,vi satt fortfarande kvar vid middagsbordet när telefonen ringde.Micke fick resa sig och svara,det var grannen till Marko som undrade om vi träffat eller pratat med Marko dom senaste dagarna,grannen tyckte att det såg lite skumt ut i huset,tv:n stod på men för övrigt hade det varit mörkt i ett par dagar,bilen hade stått lika länge i carporten!Micke och jag åkte ner till huset och lät ingen av flickorna att följa med,vi ville åka själva.Mycket riktigt när vi kom fram stod bilen i carporten och huset va mörkt,Micke fick gå före och låsa upp,jag tordes inte och fick en sån rädsla och oro att nåt hänt honom....Vi gick in,letade i vardagsrummet,alla sovrummen och sist gick jag in i köket och fick se hans plånbok och snusdosa på köksbordet,då förstod jag genast att nåt hänt honom,jag blev otroligt stressad och nästan skrek åt Micke att gå ner i källaren och leta,jag tordes inte gå ner där.Rätt snart ropade Micke att jag inte skulle komma ner....Jag minns fortfarande hur allt bara rasade,jag blev så förbannad,förtvivlad och rasande,slängde ner mig på golvet och bara skrek med Mickes armar runt mig och hur han försökte att hindra mig att inte gå dit!Micke hade hittat honom hängande i källartrappan och han hade hängt där i två dagar.......
Samma dag som pappa dog,efter att han varit hjärtsjuk i tolv år,undrar jag om Marko valde att ta sitt liv på pappas dödsdag medvetet eller om det bara var en slump att det blev på samma dag,Marko tog pappas död jätte hårt,även om han inte visade det så vet jag att det va så,han var alltid så positiv och glad,skämtade och skojade alltid både med vuxna och barn,alla älskade honom,men det var bara en mask utåt.Idag vet jag att han mådde jätte dåligt psykiskt och ingen förstod inte ens han själv!Efter att jag blev drabbad av utmattningsdepression så vet jag att han också hade det!Han sökte hjälp och det han trodde att han led av visade sig inte stämma,han kom en dag några månader innan han dog och talade om för mig att han var alkoholist,oj!!!var min första tanke,han sökte hjälp för det men så var det inte och då lade han ner det,han hade behövt antidepressiv medicin eller kanske bara samtalsterapi.Innan jag fick medicin drack jag ett eller två glas vin var och varannan kväll för att lugna min inte oro och att kunna somna,Marko gjorde också så,berättade han för mig.Han blev sjuk före mig och alla små problem blev för mycket för honom och han orkade inte kämpa mer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar