Senast idag fick jag höra:Du ser riktigt pigg ut och fin!!!Oh,jag blir så trött på folk,det är ju bara mitt yttre och jag försöker att se fin och fräsch ut när jag ska iväg på nåt om det så är doktorn eller vänner jag ska träffa eller om jag bara ska handla så tittar jag mig i spegeln,målar mig lite och fixar håret.Jag vet inte men jag blir inte glad av att människor tycker jag ser "frisk"ut för så känner jag mig inte och det stämmer inte överens med vad jag känner.Att jag klippt en ny frisyr och jag får höra att den passar mig och klär mig,det gör mig glad!Jag ska inte haka upp mig på det men det gör mig lite stressad och så vet jag så väl att det är nog bara ovetande människor som uttalar sig eller så tror dom att jag blir glad av det,jaja vilket som,så syns det inte utåt att man mår dåligt inuti.....
                             
                                                   
                                                               Mina ögon kan glittra
                                                               Mina läppar kan le
                                                               Men sorgen i mitt hjärta
                                                               Kan ingen se    
                       
                               

Ja nu är allt som vanligt igen om man nu kan säga så!Efter att varit skapligt pigg har jag den här veckan varit helt slut och utmattad.I fredags var jag på en jättetrevlig kräftskiva med glada och trevliga vänner.Det var länge sen jag skrattade så mycket,så här flera dagar senare när jag tänker på kvällen så småler jag!Men det kostar att ha roligt och det vet jag så väl men det är det värt,jag behöver inte göra någonting dom närmaste dagarna efteråt.Vännerna och familjen vet om det och jag har lärt mig det och jag accepterar att det är så och jag blir inte irriterad eller frustrerad längre det är bara att gilla läget att det är så här det är just nu!Jag var helt slut lördag,söndag och måndag,igår började jag bli lite piggare så jag lagade iallafall middag:)Ihelgen bodde vi hos vänner i Tuna i våran husvagn,vädret var jättefint och jag låg hela lördagen i en solstol med en filt och tittade ut över vattnet,det var så fint,lugnt och fridfullt,underbart att kunna umgås så kravlöst som vi gör.Söndagen var vädret sämre och jag hade sovit riktigt illa på natten och klev inte upp förräns långt in på eftermiddan!Helgen avslutades med lite mat och kräftor.Måndagen tillbringade jag i soffan och inte hade jag nån aptit heller,Micke och Ida lagade pastasallad men jag ville inte ha nåt,tog lite ost och kex senare på kvällen men det går ingen nöd på mig,har liksom lite att ta av så...Hihi:)

Min första vecka efter "semestern"har gått i en rasande fart!Har mått bra,(i mina mått mätt )den här veckan och det är jag glad för och att spyket håller sig i en jämn nivå.Trött och slut är jag,men det är jag hela tiden så det är det jag lider mest av just nu.Värken finns där och den snurrar runt i kroppen och dom ömma punkterna likaså.Jag har lärt mig leva med det eller blivit van jag vet inte men just nu så gör det inte så mycket och jag lider inte av det så hemskt mycket!
I tisdags hade jag ett besök med Christina på Epm,vi pratade om hur sommaren varit och hur jag mått.
På onsdagen var det Ingelas tur att få ett besök av mig,jag fick börja med att rita en bild av mig själv,hur jag såg mig själv just då.Fick lägga mig på rygg och göra lite avslappning,träna svanken och timmen avslutades med massage.Blir härligt avslappnad och lugn av stunden med Ingela.Idag är det fredag och jag tycker att det är skönt,känns som jag skulle ha jobbat hela veckan,väldigt konstigt men så känns det.För övrigt under veckan har jag tvättat lite,haft Tilde hos mig,hon är så go och lättsam att ha:)Varit till en granne och fikat.Har även varit en tur till stan och hämtade mina nya glasögon och solglasögon,jag blev riktigt nöjd med båda!Idag kopplar vi på husvagnen och åker och umgås med goda vänner under helgen...

Händelserik vecka!

Senaste veckan har varit bra,knappt jag vågar säga det men jag njuter och försöker ta vara på dom dagarna.Förra veckan var jag äntligen hos optikern och beställde nya glasögon.Synen hade blivit lite sämre och det kanske förklarar att jag allt oftare sätter upp dom på huvudet,inte när jag ska läsa för då ser jag ingenting!!!Varit till Jennies butik,tänk om man kunde få börja jobba där en dag eller iallafall kanske börja arbetsträna där,men det är ett tag dit och mycket kan ändras efter vägen så jag tar en dag i taget.Varit med Ida och köpt skor inför skolstarten,hon är så uppmärksam och go.Vi hade vänner här i lördags,vi bastade badade i poolen,eller tog ett dopp ska jag väl ärligt säga.Sen blev det janssonsfrestelse,sill och potatis till middag,lite dans inpå småtimmarna.En tur till svampskogen blev det igår sen hem stekte några ägg till mackor kokade kaffe och tog oss en tur till bilträffen i Kungsör med fina PV:n,det var en varm och fin kväll.Jag är väldigt trött men så länge psyket håller sig någolunda jämt är jag nöjd,jag kan sitta och vila mellan varven och det är så skönt att familjen inte reagerar längre.Jag vilar när jag måste och så har jag väl själv hittat en bra balans!Nästa vecka börjar jag på EPM igen efter lite"semester",det ska bli skönt.

Jag tar dagen som den kommer och planerar inte så mycket i förväg men det märks tydligt att jag inte mår bra,jag hatar när jag blir stressad så blir jag otålig och sur och tvär somnär vi var häromkvällen till Åsby vilt&chark och skulle köpa lite kött,Ida bubblade och ville att vi först skulle gå och kolla på deras kaniner men vi tyckte att det gör vi sen,vi var där för att köpa kött i första hand.Vi gick in i den mysiga butiken jag försökte kocentrera mig på att läsa skyltar på vad dom hade att erbjuda,jag blev snabbt stressad,sur och tvär.Ibland misströstar jag och undrar om den dagen nångång ska komma och jag ska kunna tänka och göra två saker samtidigt eller att det ska kunna vara lite rörigt runt mig utan att jag reagerar negativt.Så jobba,nej inte än på ett tag.....

Tung dag idag!

Känner mig deppig och nere idag och jag funderar när jag ska orka en dag utan att det kostar....kroppen är tung och det värker lite här och där en molnande värk som rör sig i kroppen ett tecken på att jag hållit på för mycket eller stått för mycket,bena och fötterna är tunga och värker,känns som jag sprungit ett lopp,blir så ledsen över hur jag har det hur jag mår men jobbigast är det att inte försöka visa utåt hur det egentligen är hur jag egentligen mår,ja eller det kanske finns endast några få som jag kan visa och tala om för.Här hemma vill jag inte visa för mycket för jag vet att dom börjar tassa på tå för mig och det vill jag absolut inte!Snart börjar skolan och då får jag lite mer egentid vilket jag tyvärr måste ha för att orka...Tycker ändå när jag tittar bakåt på sommaren att den i stora hela varit bra,haft några riktigt dåliga dagar när jag mått dåligt,vi har varit borta en hel del och det är klart att det kostar på mitt mående...Nu ser jag framemot hösten,om två veckor börjar jag behandlingarna igen på EPM,Ida har börjat skolan Micke jobbar och man kan kura ner sig i soffan med gott samvete och jag kan koncentrera mig på mig själv mera igen...Har en klump i halsen,känner att tårarna bränner bakom ögonlocken och jag kan bara konstatera att bearbetningen har börjat och en dag kan jag förlåta allt jag varit med om och att få börja må bra igen.

Hela mitt vuxna liv har jag kämpat med livet och livshändelser.
Nitton år gammal träffade jag Peter med sitt missbruksproblem.
Tjugotvå år gammal körde min äldsta lillebror av vägen med sin mc och blev förlamad.
Två år senare blev min pappa hjärtsjuk...93 skildes jag och Peter,min bror hittades död hemma i sin lägenhet av mina föräldrar.98 dog min pappa efter lång tid som hjärtsjuk.Mamma dog 09.Marko hittade vi -10 efter att han tagit sitt liv....När jag tittar tillbaka så har livet varit hårt och orättvist mot mig och jag kan undra vad har allt för en mening,jag blir så ledsen och jag blir så förbannad och jag undrar hur länge ska jag orka kämpa,jag har ständigt en rädsla att nåt ska hända och jag vill att naturen ska ta hand om alla att man i tur och ordning ska komma till andra sidan,ja men så är det ju inte och jag har förståt och fått erfara att världen är inte rättvis men en dag kanske lyckan ler mot mig.....

Jag upptäcker att det gått två veckor sen jag skrev nåt i min blogg....Veckorna har varit intensiva,fem dagar i Sunne sen åkte vi bara hem och sov en natt hemma packade om lite och vidare ner till Ullared,två intensiva shoppingdagar med mycket folk,första dagen var det besöksrekord på Gekås otroliga 24 500!!!Igår kväll kom droppen som fick min bägare att rinna över...Jag vet om att jag är jättejobbig,när jag mår sämre så ser jag bara fel hos andra,jag försöker hela tiden att behärska mig,jag anstränger mig hela tiden för att det inte ska märkas eller synas.Låg i min säng i min ensamhet och bara grät och tårarna bränner fortfarande innanför ögonlocken,vet egentligen inte varför men allt känns bara sådär skitjobbigt.Familjen tror att jag är sur på dom men så är det ju  inte det är bara så att jag orkar inte hålla skenet uppe just nu,Vi har bott i husvagnen över en vecka nu,åtta dagar så kanske är det därför,det blir trångt och det blir intensivt.Det går över det vet jag,för det är varken roligt för mig eller familjen.

Jag har mått bättre ett tag nu och vi har haft trevligt på semestern.Jag tror fortfarande att jag är på bättringsvägen och har ett stort hopp om att jag inte ska falla ner i det mörka hålet,men den kommer oavsett jag vill eller ej!Vill bara egentligen sitta  min ensamhet eller ligga i sängen i fosterställning och sova bort tiden,vakna och må bättre,umgås och ha trevligt med mina nära och kära.
Jag borde ha lärt mig att uppfatta signalerna som min kropp signalerar,kroppen är fantastisk om man lyssnar på den,jag hade inte behövt hamna i hålet igen om jag bara hade lyssnat på min kropp,jag har hjärtklappning är otålig jag svettas och är otroligt stressad och sur.....Jag hade behövt vila och återhämta mig lite men jag ville ju också åka på semester och därför lyssnade jag inte på min kropp!!!