Diagnos: Utmattingssyndrom,Blandad ångerst och depressionstillstånd,Komplex PTSD,Generaliserad fibromyalgi.
Jag tar och delar med mig av mina diagnoser till er så då kanske ni lättare förstår!
Vill inte att ni ska tycka synd om mig,bara att ni kanske kan ha en förståelse varför jag är som jag är,agerar som jag gör,för jag är inte som jag har varit, kommer troligen inte att bli som jag varit heller.....
Nästa vecka har jag varit sjukskriven i 1,5år.
Efter att ha"gått in i väggen"har jag sprungit hos läkare,pratat hos
kuratorer.Ingen har kunnat hjälpa mig,fått prova otaliga mediciner
som jag inte mått bra av,kuratorn frågade mig på slutet när jag gick där om jag tänk på nåt alternativ
behandling!!!Idag när jag tänker tillbaka,så förstår jag att ingen förstått,vilken slags hjälp eller behandling jag behöver.Allra minst jag själv!
På ett rehab möte frågade dom vad jag trodde att jag behövde för hjälp,men jisses,hur ska jag kunna veta????
Ett senare rehab möte vi hade så va det en som undrade om EPM kunde vara nåt för mig,då vaknade min läkare och mumlade att han funderade på det,jag upplevde det så iallafall.Jag undrade förstås vad det var för nåt,aldrig hört talas om det!Med lite information och förvarningar om att alla remisser inte togs emot,föddes ett hopp hos mig,som jag inte riktigt tordes hoppas på,så kändes det att det va min chans att få rätt hjälp!
Så en dag kom brevet,med spänning,oro och hopp öppnade jag så brevet...Jag skulle gå en utredning hos dom,så glad och så lättad jag blev.Senare fick jag veta att jag va en typisk sån patient som dom hjälpte!!!
EPM=enheten för psykosomatisk medicin
Första mötet var hos deras sjuksköterska 12 Oktober,
Kände för första gången att nån som förstod och var intresserad av hur jag mådde!
Fick med mig en trave med papper som jag skulle fylla i innan nästa möte med deras läkare,
det va mycket att svara på och fylla i så det orkade jag inte göra i ett svep och fick även hjälp av min man!
Skickade in papprena innan nästa möte!
19oktober till deras läkare,han undersökte mig först,en vanlig läkarundersökning.
Sen gick vi igenom papprena och jag fick ytterligare svara på frågor.Den här läkaren visste och förstod
mig!Kommer ihåg att jag va så glad när jag gick därifrån,äntligen fanns det hopp!!!!
27 Oktober sjukgymnasten...
Där fick jag berätta om mina kroppsliga besvär,göra övningar....
Jag blev glad när hon undrade om jag hållit på med gymnastik,hihi....Vilket jag aldrig gjort.
Att jag i grunden va vältränad det såg hon och att jag inte skulle vara duktig hos henne när jag gjorde övningarna,men jag är sån allt eller inget....
31 Oktober psykologen....
Hos henne så fick jag återigen berätta om mitt liv.Grät floder.
Hon lyssnade ställde frågor och gav mig lite tips och råd hur jag ska orka med vardagen lite bättre!
1 November läkare/specialist i prykiatri...
Hos honom så var det som en upprepning,fick åter igen berätta om mitt liv.Grät lite till!
Sist gjorde sjuksköterskan ett fybromyalgitest!
Det va det sista besöket på EPM,nu fick jag vänta på svaret,och det gjorde jag med stor spänning och nyfikenhet.
29November tog jag med mig Jennie och Micke till det avslutande mötet!
Med psykologen närvarande gick läkaren igenom vad teamet kommit fram till.
Jag skriver innantill:
Utifrån teamets sammanvägda bedömning noteras subjektiva psykiska besvär utav:
orkeslöshet,trötthet,utmattning,deppression,ångest,ensamhetskänslor,skuld,ilska,raseri,ledsenhet,minnes och koncentrationsproblem,ljus och ljudkänslighet,oro och beredskap på katastrof.
Somatiskt finns utmattning fysiskt,vark i vrister,ben och fötter.
Ständig värk i nacke,axlar och armar.Generellt hudöm.Svårt att gå i trappor och promenader.Ont i leder.
Bland stressor uppfattas ansvarstagande från tidigt i livet,nuvarande ansvarssituation i familjen.Förlust av båda bröderna,en bror svårt skadad i MC olyka 1985,dog 1993 i stroke.En bror suisiderade20010.Hennes före detta man,barnens far,dog hastigt 20011Misshandel fysiskt och psykiskti första relationen.Mammans sjukdom och död 2009,pappans sjukdom och död1998.Äldsta barnens mående.Svagarbetsledningoch stressmed otydliga gränser på arbetsplatsen.Objektivt uppfattas en viss omorientering rörandeförhållnigsätt och livsstil.Nedsattsinnesstämmning och depression.Bra kontakt,reflekterande.Resurser för fortsatt terapi.Nedsatt kognitivförmåga.Prestationsinriktad självkänsla.Höga egen krav.
Kroppsligt uppfattas belastningskänslighet.Snabb uttröttbarhet,en ökad generell tonus i muskulaturen.Generellt en bild som vid fibromyalgi.
Obalans i kroppshållning mellan höger och vänster kroppshalva.
Med detta som bakgrund ges följande åtgärdsförslag:
1.Traumalösning ad modum BSÖ(bearbetande samtal med hjälp av ögonrörelser)vilket är en traumalösningsinsats innebärande fokuserande traumalösande samtal hos läkare,kroppskännedomsinriktad sjukgymnastik hos sjukgymnast och allmänmänskligt hållande hos sjuksköterska under tre månader.
Efter denna första fas:
2.Individuell samtalsterapi.
3.Pararellt till samtalsterapi basal kroppskännedom i grupp.
4.Fortsatt sjukskriven 100%
5.Föreläsningsserie rörande livshanteringsfrågor på EPM.
Nu väntar jag bara på en tid att få börja min behandling,
troligen i slutet av våren är det min tur!!!!
Det blev en del och har tagit mig nån timme att skriva ner.
Ni som läser och undrar över nåt eller bara vill säga nåt,
så gör det,jag skulle uppskatta det jätte mycket,då jag själv kan vara öppen och nyfiken med frågor till andra människor!
Jag vet precis hur det är........har varit i samma situation som dig. Det tar tid och måste få ta tid att hitta sig själv i detta virrvarr av känslor. Kramar till dig.
SvaraRaderaKramar till dig Ani, vad skönt att du äntligen fått någon som förstår och lyssnar på dig...tänker på dig.
SvaraRaderaHa det bra...
Ja och ingen är gladare än jag,känns att nu behöver jag inte känna stress över hur och när jag ska bli frisk...Den är på väg!!!Iallafall att få må psykist bättre.
SvaraRadera