Efter en period av att bara koncentrera mig på mitt och min behandling så har jag rehabmöte framför mig,pratade även med min handläggare på försäkringskassan.Om sex månader är mina sjukdagar tydligen helt slut,vet inte riktigt vad det innebär och jag känner att jag orkar inte lägga nå större energi på det just nu,jag har bestämt och är bestämd att jag är viktigast och att bli frisk.Att arbeta kommer i tredje hand,först jag,sen familjelivet....Jag ser framemot mötet nästa vecka och vad vidare planen blir för mig,hur det än är så känner jag oro av att inte veta!Så länge man vet vad man har att förhålla sig till,känns ju tryggt och lugnt!

Jag är så trött och slut men det är inge nytt,har varit tisdag och onsdag på Epm den här veckan,igår skjutsade jag Ida till tandläkaren.Bara dom tre tiderna under en vecka tar otroligt mycket kraft.Märks tydligt efter att varit "ledig"några veckor under sommaren.

Jag har inte avbokat en enda tid på Epm och jag har kört dit själv varje gång!Jag är en väldigt envis och driftig person,har varit lite rädd att om jag börjar be om skjuts så blir det en vana och att jag sen inte törs köra själv!Ibland har det varit lite läskigt att köra själv,köra om lastbilar vet jag att jag ibland tyckte var otäckt att köra om men nu är det länge sen,det går riktigt bra att köra bilen själv.Det var även länge sen jag fick blackout och inte visste vart jag var på väg,det är det allra läskigaste när man kör bil,helt plötsligt vet man inte vart man är på väg har hänt att jag fått stanna bilen och vänta tills jag kommit på det!!!